Semester och sommarträning

29 juli, 2012 at 18:32

Sommaren erbjuder många potentiella träningstillfällen men också många andra aktiviteter som lockar och det har varit lätt att ställa in träningen till fördel för något annat. Återigen har jag påmints varför jag tränar bäst i grupp. Gemenskapen inspirerar och uppmuntrar till träning.

Jag gick på semester med målsättningen att träna varannan dag för att inte tappa så mycket mark inför höstens kraftprov Lidingöloppet. Med facit i hand har det tyvärr bara blivit ungefär tre dagar i veckan men de pass jag har kört har i vart fall varit av god kvalitet. Jag har kört en del intervaller och även testat på myrlöpning under vår vistelse i Norrland. Jag körde vid två tillfällen 3×330 meter i tung blöt myr, en fantastisk träningsform. Förstår varför myrlöpning ingår i längdskidlandslagets sommarträning, förstår dock inte hur de klarar av tretimmars pass. Eller, det ger perspektiv på deras prestationer och kroppar när de klarar så mycket hårdare träningspass.

Sedan passade jag även på att testa löpformen i ett litet milslopp på Hermanön, Hermanövarvet. 91 deltagare och en enkel men funktionell arrangörsorganisation. Jag hade som målsättning att klara 4:15-fart då banan var rätt så kuperad och omkring två tredjedelar gick på grus/stig. Väl i mål så hade jag tagit mig runt i 4:16-fart så det får anses som godkänt. Mest roligt var den framskjutna placeringen, en femte plats. Det händer inte så ofta att man ligger så långt fram i resultatlistorna och det var skoj att springa för en placering och inte bara för en tid.

Jag gick ut rätt så behärskat och låg åtta efter den inledande kilometern. Jag och sjuan hann i kapp han som låg sexa efter ungefär 2,5 kilometer. Jag valde att ligga bakom dessa två i ett par hundra meter innan jag testade gå om och jag fick lucka direkt, ingen valde att ta rygg. Jobbade sedan ifrån dem ytterligare och såg vid vändpunkten vid fem kilometer att avståndet hade växt till omkring 300-400m. Det var länge sedan jag sprang ett lopp på den här distansen, inte sedan Midnattsloppet förra året, så jag kände mig stundtals lite nervös för att jag skulle krokna då farten kändes lite ovan. Skönt då att se att jag närmade mig femman i loppet vid omkring sju kilometer. Detta gav mig styrka och jag kunde fokusera framåt istället för bakåt.

Strax innan åtta kilometer var jag ikapp. Funderade huruvida jag återigen skulle ligga bakom och samla lite kraft eller gå om direkt. Jag valde det andra alternativet då det var en Solviking och säkerligen rätt så enveten att ha med in på slutet i fall han skulle orka hänga med. Nu både lät och såg han rätt så sliten ut – gällde att passa på. När jag var uppe i rygg vek jag ut och tryckte till lite extra direkt och jag fick lucka! Avslutningen var tuff, många backar på väg in i Gullholmen söderifrån, men jag tror det passade mig bättre än de övriga då jag tränat mycket i kuperad terräng. Ovan att springa för en placering dock och jag var lite rädd att jag skulle bli upphunnen av någon bakifrån som sparat kraft till slutet, men kunde ohotad springa in i mål på min femteplats, rätt så trött. Skönt besked att farten finns i kroppen och att sommarträningen gjort att konditionen behållts. Nu tar vi nya tag inför höstträningen!

Starten går på Hermanövarvet